SKÄLL PÅ OSS..|..OM OSS..|..|..BERITS MUSIK
-----------------------------------------------------------------------------------------

Rebecka Möller

Jag sitter hemma bloggen.
Denna torsdags kväll sitter jag hemma.
Vissa av er kanske är ute och super skallen av er, andra kanske chillar hemma med pojkvännen/flickvännen och kollar film eller något annat.
Jag, däremot sitter hemma framför denna populära datormaskin och kollar runt på bloggar.
Såg att fjortis-dessies blogg är i full gång igen, något jag tycks ha missat, kollade runt vad som hänt dära. Inget speciellt, var mest fest bilder och annat där. Men kul för henne att hennes blogg är i farten igen, glad för hennes skull. Bara hon skaffar sig fler läsare än Kissie så blir jag glad. Den idioten ska bort! Ber om ursäkt om mitt uttal, men jag avskyr verkigen den idioten något fruktansvärt, vågar anmäla mig och grejer, nej usch! Hon är inte mer värd än smutsen under mina skor i mina ögon.

Dock, så var det inte dit jag skulle komma.
Jag har även kommit in på minnet av Theres Rojo bloggen.
Jag blir nästan tårögd alltså. Rätt skumt, iom att jag verkligen inte hade en aning att Theres Rojo fanns förrns hon inte fanns, men att se vad hennes vänner skriver till och om henne, man blir rörd.
Dom skriver till henne precis som om det vore ett enkelt brev som skulle postas till henne för att hon kanske flyttat eller är utomlands. Helt otroligt!

"Solen skiner idag, jag tror du ler. Jag kommer alltid förknippa dig med vädret. Du kommer alltid finns här, överallt. Vart jag än går, eller vart vi än går. Jag vet det. Letar efter moln att se dig sitta på. Letar efter det mest bekväma. Men sen tänker jag efter. Du sitter inte på ett moln ovanför oss. Du sitter i ett paradis bortom alla gränser, du ser oss därifrån. Jag känner din kärlek. Pusslet är inte helt utan den sista pusselbiten.. Kom tillbaka :("
-Taget ur Minnet av theres rojo bloggen

Jag har tänkt på hela denna situationen, om det hade varit min vän som dog.
Jag tog genast som exempel min allra närmsta och bästa vän Rebecka.
Jag tror verkligen inte att jag klarat av att gå ut, äta eller röra mig över huvudtaget om hon försvunnit från mig.
Hon betyder verkligen allt och lite till för mig, för ingen annan vän har någonsin brytt sig om mig som hon gör!
Visst, det har varit skitsnack och bråk hit & dit, men ändå har vi ställt upp för varandra till max, hela tiden!
Jag försöker komma fram till att; Det Theres kompisar gör, jag hade aldrig klarat det.
Där ser man hur pass svag jag är i sånna situationer.
Jag kan ta vädligt mycket, men när det kommer till döden, då brister jag.
Det går verkligen inte att leva ett bra liv när en så nära vän försvinner.
Det har aldrig hänt mig, men jag kan lätt sätta mig in i situationen.














































Rebecka dör du,
så kommer jag aldrig klara mig.
Du är mitt allt.
Det är dig jag lever för!






//Berit

Kommentarer
Postat av: Cristian

Haha, eller hur? Det är verkligen ett sånt "must-see-to-believe-moment". :)

2009-06-19 @ 17:07:32
URL: http://ichris.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0